En månad har gått.

Hemlängtan finns i hjärtat, men har insett nu att tiden går rätt fort ändå. Det har redan gått en månad och tur är att både mamma, pappa, Jesper och Sofia redan bokat resa för att hälsa på. Ser fram emot det väldigt mycket! 
Har lyckats få lite rutiner i livet här uppe, och känner att jag trivs så himla bra både i naturlivet och på jobbet. Har helt fantastiska kollegor & vänner <3
I morgon ska vi ut på skotertur, blir premiärturen för mig. Kommer bli jätte roligt!
 
Sov gott och kärlek till er <3
 
(Suddig bild, men det är ändå kärlek) 
 
Man är bortskämd med mycket hemma, viktigaste saken som att du har vänner och familjen nära så har du alltid någon att småprata med. Tex mina många och väldigt onödiga samtal till Hannah och Elina där vi kan prata om allt och inget hur länge som helst. Ringer för ringandes skull.
Att du blir trött på kvällen för att det blir mörkt, här skiner solen dygnet runt, otroligt vackert och häftigt men sömnen blir inte den bästa.
 
Att du kan handla vad du vill när du vill, här är det lite begränsat kan man säga. Tar saker och ting slut så är det slut, tills nästa leverans förstås. Men den kommer inte lika ofta som hemma :)
Allt har sin charm och jag uppskattar alla småsaker som finns och händer här. 
Trots min hemlängtan till nära och kära så kan jag säga efter en månad på Svalbard att jag älskar stället. Fantastisk natur, underbart fina människor som kommit mig nära hjärtat, aldrig kännt mig så avslappnad som här. <3

Ut på tur aldrig sur

Som norrmännen säger glatt.
 
Igår var jag och Jocelyn ute och vandrade i Bjørndalen. Solen sken och man ser 50 nyanser av vitt.
Vackert. Tystnad. Ensamhet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Åh typiskt.

Som Nalle Puh skulle ha sagt.
 
I natt när jag kom hem från jobbet var jag trött och hungrig, skulle göra mig en liten nattmacka med mitt frysta bröd (tinar brödet i ugnen för micro är väldigt sällsynt här uppe) det var fortfarande lite fryst i mitten men jag skulle ändå envisas med att skära i det. Jag tar i lite för hårt och kniven åker rakt in i fingret! Blir helt svimfärdig och smyger en trappa upp till Jossan och Kajsa som bor ovanför mig. Panikslagen knackar jag försiktigt och frågar bara efter ett plåster, vågade inte kolla hur djupt det var. Jossan hade som tur var med sig isbitar hem från jobbet så där sitter jag och blir ompysslad och omhändertagen tills Kajsa får tag i läkaren som säger att vi kan komma in. Två stygn och en stelkrampspruta senare fick vi äntligen gå hem. Vilken smärta! Rekommenderar inte nålar i fingret.
 
Har haft riktigt ont idag, men nu har jag varit på butiken och köpt en massa godsaker som jag kan trösta mig med.
 
Blir hemma från jobbet till och med torsdag så nu måste jag hitta på saker att pyssla med så man inte börjar klättra på väggarna. 
 
Om det är fint väder i morgon ska jag gå upp för ett berg och ner till hundgården och ta en massa bilder. (Tack för tipset Jossan)
 
Så fina kollegor! Tusen tack <3
Puss & kram